Regeringens förslag till en moderniserad arbetsrätt

I Januariavtalet mellan Regeringen och samarbetspartierna har parterna enats om att arbetsrätten i Sverige ska moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad. Den tidigare presenterade utredningen ”En moderniserad arbetsrätt” mottog en hel del kritik. Regeringen har nu i stället valt att utarbeta förslag för reformerandet av arbetsmarknaden som bygger på den partsöverenskommelse som träffats mellan arbetsmarknaders parter Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Industrifacket Metall och Svenska Kommunalarbetareförbundet.

Den 7 juni 2021 presenterade Regeringen förslag för reformerandet av arbetsmarknaden med lagändringar i bland annat lagen (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”). Förslagen har utarbetats inom Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet och fokuserar på ökad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden.

De förslag som Regeringen presenterade är i korthet följande:

Uppsägning från arbetsgivarens sida

En uppsägning från arbetsgivarens sida ska grunda sig på sakliga skäl. Regeringen föreslår därmed en ändring i vilket begrepp som används för att beteckna vilken grund som ska föreligga för en uppsägning från arbetsgivarens sida. Idag används begreppet saklig grund i LAS.

Innebörden av grunden för uppsägning är dock densamma som idag, sakliga skäl kan vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Vad gäller uppsägning på grund av arbetsbrist sker inte någon ändring i sak. Vad gäller uppsägning på grund av personliga skäl föreslås däremot en ändring i att en helhetsbedömning ska göras huruvida arbetstagaren har gjort sig skyldig till ett tillräckligt allvarligt brott mot anställningsavtalet samt om den anställde insett eller bort inse detta.

Regeringen föreslår även att det inte längre ska göras en avvägning av arbetstagarens personliga intresse att behålla anställningen samt att det inte heller ska göras en prognos för hur arbetstagaren i framtiden kan komma att bete sig. Regeringen föreslår även att en arbetsgivare ska anses ha uppfyllt sin omplaceringsskyldighet genom ett erbjudande om omplacering. Arbetsgivaren ska inte behöva lämna ytterligare erbjudande om omplacering om arbetstagaren fortsätter att väsentligen åsidosätta sina åligganden.

Turordning vid uppsägning

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist föreslår Regeringen att en arbetsgivare ska kunna undanta tre arbetstagare som har särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Förslaget ska även gälla för alla företag oavsett antal anställa. Förslaget innebär en ändring i dagens regel i LAS om att enbart arbetsgivare med högst tio anställda kan undanta två arbetstagare.

Tvister om ogiltigförklaring av uppsägning

Vid en tvist om uppsägning består idag anställningen under tiden som tvisten pågår. Regeringen föreslår att en anställning i stället ska upphöra vid uppsägningstidens slut, även om den är tvistig. Förslaget innebär att arbetsgivaren inte längre ska behöva betala lön under den pågående tvisten. Skulle en domstol däremot sedan ogiltigförklara uppsägningen ska arbetsgivaren betala lön för tiden som tvisten pågått.

 Omreglering till lägre sysselsättningsgrad (hyvling)

För en arbetsgivare som omorganiserar en driftsenhet så att arbetstagare med lika arbetsuppgifter ska erbjudas en lägre sysselsättningsgrad, föreslår Regeringen att särskilda turordningsregler ska gälla. Arbetstagaren ska vid en omreglerad sysselsättningsgrad ha rätt till en omställningstid som ska vara lika lång som den uppsägningstid arbetstagaren skulle ha haft, dock max tre månader. Arbetstagaren ska under omställningstiden bibehålla sin tidigare sysselsättningsgrad och anställningsförmåner.

Tidsbegränsade anställningar

Regeringen föreslår att allmän visstidsanställning ska ersättas med en ny anställningsform, särskild visstidsanställning. Genom förslaget ska en anställning övergå till en tillsvidareanställning snabbare än den gör idag. När en arbetstagare har varit anställd i särskild visstidsanställning i sammanlagt mer än tolv månader under en femårsperiod eller under en period då arbetstagaren har haft tidsbegränsade anställningar i form av särskild visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete och anställningarna följt på varandra. Idag gäller enligt LAS att arbetstagaren ska ha varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod.

Regeringen föreslår även att en arbetstagare som har haft särskild visstidsanställning i mer än nio månader under de senaste tre åren ska ha företrädesrätt till återanställning i ny särskild visstidsanställning.  En arbetstagare som har haft tre eller flera särskilda visstidsanställningar under en och samma månad, ska få tiden mellan anställningarna räknade som anställningstid. Arbetsgivare får inte anställa en arbetstagare på vikariat i syfte att kringgå denna regel. En arbetsgivare som bryter mot denna regel ska bli skyldig att betala allmänt skadestånd.

Heltid som norm

Heltidsanställning ska vara huvudregeln, om inget annat har avtalats.

Uthyrning av arbetstagare

Anställda hos bemanningsföretag som i minst 24 månader under en period om 36 månader har varit placerad på samma driftsenhet hos ett kundföretag ska erbjudas en tillsvidareanställning hos kundföretaget. Om erbjudandet accepteras av den anställde upphör anställningen hos bemanningsföretaget. Kundföretaget kan som alternativ i stället erbjuda arbetstagaren en ersättning motsvarande två månadslöner.

Ett nytt offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Arbetstagare som omfattas av kollektivavtal har idag möjlighet att genom omställningsorganisationer ta del av ett omställningsstöd som finansieras av arbetsgivaren. Arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal har inte samma möjlighet. Regeringen föreslår därför nu ett nytt offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. Det nya stödet ska omfatta både anställda arbetstagare och arbetstagare vars anställning har upphört. För att få tillgång till stödet måste arbetstagaren ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under varje kalendermånad under minst tolv månader inom en ramtid på 24 månader före ansökan om stöd görs.

Regeringen föreslår även att alla arbetsgivare som finansierar omställnings- och kompetensstöd som motsvarar det offentliga stödet, ska kunna få ersättning oavsett om stödet riktar sig till arbetstagare som omfattas av kollektivavtal eller inte.

Ett nytt offentligt studiestöd – omställningsstudiestöd

Regeringen föreslår att ett nytt parallellt offentligt studiestöd, omställningsstudiestöd, ska införas. Omställningsstudiestödet ska bestå av ett omställningsstudiebidrag och ett omställningsstudielån och kan lämnas under sammanlagt motsvarande högst 44 veckors heltidsstudier. För att en sökande ska kunna beviljas omställningsstudiestöd krävs det att utbildningen stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov.

Förslaget innebär att omställningsstudiestöd i form av lån ska kunna lämnas längst till och med det år den studerande fyller 60 år. Omställningsstudiestödet får lämnas till en sökande som har arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under varje kalendermånad i minst 96 månader under en ramtid om 14 år. Arbete kan räknas från och med det år som den sökande fyller 19 år och ska ha varit den sökandes huvudsyssla under kvalificeringstiden. Även annan tid ska kunna tillgodoräknas som motsvarande förvärvsarbete under en period om högst 24 månader, t.ex. föräldrapenningförmåner. Den som beviljas omställningsstudiestöd måste ha förvärvsarbetat eller motsvarande under minst 12 av de senaste 24 månaderna.

 Förslagen ovan som Regeringen har presenterat beskrivs av Regeringen som ”den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid”. Förslagen ska inom kort skickas ut på remiss och de föreslagna lagändringarna föreslås träda ikraft i juni 2020.