Är överträdelse av låneförbudet ett artbrott?

Högsta domstolen (HD) har i mål B 7301–23 uttalat sig i frågan. I ärendet hade en person brutit mot aktiebolagslagens förbud mot närståendelån genom att låna 675 000 kr från ett företag där han var styrelseledamot och verkställande direktör. Transaktionerna involverade flera personer, och innefattade upprättandet av skenhandlingar som bokfördes för att dölja det förbjudna lånet. Brottet var noggrant planerat och utfört med uppsåt. Prejudikatfrågan hos HD gällde om uppsåtligt brott mot aktiebolagslagens förbud mot närståendelån ska påverka påföljdsvalet på grund av brottets art.

HD konstaterade att förarbetena saknar stöd för att brott mot låneförbudet skulle vara av sådan art att det kräver särbehandling vid påföljdsvalet. Rättsfallet "Maskinbolaget i Sävsjö" NJA 1986 s. 56, som åberopades som stöd för att brottet skulle särbehandlas, bedömdes inte vara relevant eftersom det avgjordes före 1989 års påföljdsreform och innehöll fler försvårande omständigheter än det aktuella fallet.

Därefter övervägde HD andra skäl. Det som i någon mån talade för att särbehandla brott mot låneförbudet var att det ofta rör sig om svårupptäckt brottslighet. HD menade dock att brottet inte är mer utbrett eller allvarligt än andra brott. Inte heller kunde det anses ha sådana likheter med skatte- eller bokföringsbrott för att motivera särbehandling. HD ansåg inte heller att det fanns ett särskilt behov av normbildning på området.

Sammanfattningsvis ansåg HD att brott mot förbudet mot närståendelån normalt inte ska leda till särbehandling vid påföljdsvalet.

MORE Evander företräder ofta bolag i aktiebolagsrättsliga frågor. Har ni några frågor som rör transaktioner mellan er och bolaget, kontakta oss på info@amelegal.se

Previous
Previous

MSB uppdaterar föreskrifter om utländska direktinvesteringar

Next
Next

Sanktionsavgift mot Avanza för överföring av personuppgifter till Meta